När tårarna tar slut.
Jag trodde att varje liten grej som påminde mig, skulle göra att jag grät. Så kändes det iaf till en början. Men plötsligt en dag, kände jag ingenting. Jag saknade. Men slutade minnas... Jag ville nästan gråta, för när jag grät mindes jag allt bra. Men en dag tog tårarna slut. Det var som jag levt i en dröm. Nu minns jag små små detaljer, men inget stort.
Varför?
Jag vill inte glömma.
Varför?
Jag vill inte glömma.
Kommentarer
Trackback
