Ylva li

Jag orkar nt... alltid ska man vara så positiv utåt, för att slippa frågor och nyfikna blickar. Varför? jag vill inte längre... jag vill bara vara ibland.
Jag är ingen hel människa, det är just så det känns. hur blir man hel igen?
Det känns som om för många bitar gått förlorade. Det saknas för många pusselbitar. Vad ska man göra åt det?

Det värsta är också att höra sånt som: "Det kommer bli bra" , "det löser sig" . Tänk iaf det inte känns så?! varför i helvete vill man höra sånt, folk måste väl fatta att det inte alltid känns så?!

Suck...